tisdag 14 september 2010

Ditt och datt


Hjälp vad tiden rinner iväg....jag undrar om ni upplever samma sak och också tycker att dygnet gärna skulle få ha flera timmar...

Efter jobbet igår tillbringades kvällen i köpcentret Cello...Den här gången köpte jag inte en endaste sak åt mig själv eller till hemmet. Däremot öppnade jag nog plåmboken ett flertal gånger :) och så bar jag kassar också. Ingen höjdardag med andra ord, men dottern trivdes och jag hade lovat henne en shoppingdag ganska länge.

Jag vet inte om det är åldern eller bloggandet som gjort att jag har ändrat åsikt i vissa frågor rörande prylar, inredning och färger. Kanske både och... Kristall och rött glas är något jag säkert tar upp i något kommande blogginlägg, ogillade verkligen tidigare tyckte att det var ett värre tantstuk över det hela men nu.... inte så illa. En annan sak är dessa mormorsrutor. Därav dagens bild. Denna filt har funnits en längre tid på landet. Min mamma har någon gång gjort den av restgarner. Jag tyckte tidigare att den var så fuuul....men märker nu att jag sitter och oroar mig för att den kanske ska bli musmat i vinter... ??

Vi ses imorgon med mera bilder, nu säger jag hej från mej!

Louise

9 kommentarer:

  1. Tunteja ehdottomasti lisää vuorokauteen, täälläkin olisi niille käyttöä :)

    SvaraRadera
  2. Bra tankar! Tror väl att det handlar om att värna om kulturarvet, eller? annars rusar tiden iväg otroligt! Jag var borta från hemmet över tretton timmar idag. jobb och möten. Ha det gott! ♥

    SvaraRadera
  3. Oi, peitto on hieno, ja mikä tunnearvo. Itsekin huomaan, että kaikenlaisia uusia tuulia on puhallellut bloggaamisen myötä. Ihana juttu!

    SvaraRadera
  4. Hej Louise!
    Jag tycker oxå såna där mormorsrutor är så fina:) Kan det vara åldern tro?? ;)

    Kraam Jenny

    SvaraRadera
  5. Jag känner igen det där...har en dotter som ärvt shoppinggenen;) Den andra hon älskar att räkna sina pengar... Olika kan det bli:)
    Men imorrn ska jag på stan o bära EGNA kassar!
    Jag älskar mormorsrutor! Har alldeles snart klar en pläd...men att fästa trådar tar sin lilla tid! Den går i grått o vitt. Men din kudde är ju ljuvlig! Var rädd om den!
    Kram Cilla

    SvaraRadera
  6. visst är det lustigt hur smaken ändras. samma har hänt för mig. flera saker som jag förr tyckte var urfula har hittat en plats i mitt hjärta. mormorsrutor hör till denna kategori, förra hösten virkade jag till och med en hel pläd av rutorna till mig själv! din pläd är jättefin - jag tycker nog du ska rädda den från eventuellt musangrepp...

    SvaraRadera
  7. Jag har också märkt hur jag ändras i smaken,och plötsligt gillar sånt jag tyckt har varit hur fult som helst... Jättefin pläd, så ta vara på den!
    Min dotter tjatar också om en shoppingdag... :O)

    SvaraRadera
  8. Visst tror jag att man genom bloggandet har ändrat smak lite, man får ju nya influenser och inspiration hela tiden. Men jag tror man har lärt sig att uppskatta mer det man har och förstår vilket arbete som ligger bakom de gamla hantverken.

    SvaraRadera
  9. Ja visst kan man ändra sig i tycke och smak. Man värdesätter också på ett annat sätt.
    Tiden den rusar verkligen iväg. Man hinner inte med...

    SvaraRadera